VDN står för Varudeklarationsnämnden, ett svenskt organ som från 1951 testade varor med standardiserade metoder och märkte dem med objektiva varudeklarationer. Uppgifterna gick 1973 över till det nybildade Konsumentverket, och då upphörde VDN-märkningen.

Vad betyder VDN F555?

F betyder flintgods. Första femman betyder att det inte finns någon risk för glasyrsprickor, andra femman att godset tål alla maträtter och tredje femman att det tål maskindisk i 75 grader. F555 är alltså flintgods med högsta betyg på alla tre egenskaperna.

Hur gammalt är VDN-märkt porslin?

Märkningen användes från 1950-talet fram till att Varudeklarationsnämnden lades ner i början av 1970-talet. En VDN-stämpel betyder därför att föremålet är tillverkat ungefär mellan 1951 och 1973.

Kan jag diska VDN 555-porslin i diskmaskin i dag?

Godset klarade maskindisk i 75 grader i VDN:s tester, så det tål i regel diskmaskin. Dagens diskmedel är dock starkare än på 60-talet, så om du vill bevara dekor och guldkant länge är handdisk skonsammast.

Är VDN-märkt porslin värdefullt?

VDN-märkningen säger något om kvalitet och tålighet, inte om värde. Värdet avgörs av tillverkare, mönster, formgivare, efterfrågan och skick. Många vardagsserviser från perioden är vanliga och billiga, medan eftertraktade mönster kan betinga betydligt högre priser.

VDN-märkning på porslin – så läser du bokstaven och siffrorna

Vänder du på en tallrik eller kopp från 1950-, 60- eller tidigt 70-tal hittar du ofta tre bokstäver och en kod: VDN och till exempel F555. Det ser ut som ett modellnummer, men det är i själva verket en liten varudeklaration – en kvalitetsstämpel som berättar vad godset är gjort av och vad det tål.

Här går jag igenom vad VDN är, vad varje bokstav och siffra betyder och hur du kan använda märkningen när du letar fynd på loppis.

Vad betyder VDN?

VDN står för Varudeklarationsnämnden. Nämnden bildades 1951 och drevs med stöd av både staten och näringslivet. Uppdraget var att ge konsumenterna jämförbar, objektiv information om varor genom standardiserade testmetoder. Det gällde allt från elektriska hushållsapparater, kastruller och textilier till kemisk-tekniska produkter, livsmedel – och porslin.

En vara som klarat testerna fick en VDN-märkning. 1973 fördes uppgifterna över till det nybildade Konsumentverket, och därmed upphörde VDN-märkningen.

För porslin och keramik blev märkningen en kod med en bokstav och tre siffror. Bokstaven berättar vilket material det är, och siffrorna hur godset klarar glasyrsprickor, maträtter och disk.

Bokstaven – vilket material är det?

Bokstav	Material	Kort om materialet
B	Benporslin	Porslin med benaska i massan – tunt, vitt och genomskinligt.
F	Flintgods	Ett hårt, vitt gods för vardagsservis. Vanligt hos svenska fabriker.
K	Kalkgods	Ett lergods med kalk i massan.
L	Lergods	Poröst gods som behöver glasyr för att bli tätt.
P	Fältspatporslin	Hårt, tätt porslin bränt i hög temperatur.
S	Stengods	Tätt och hårt bränt gods, ofta tåligt.
V	Vitroporslin	Glasartat, mycket tätt porslin.

Siffrorna – vad tål godset?

Koden har alltid tre siffror. Varje siffra bedömer en egenskap, och 5 är bäst. De nivåer som beskrivs i märkningen är 5, 3 och 1.

Första siffran: glasyren

Hur väl glasyren står emot sprickor, till exempel när godset utsätts för snabba temperaturväxlingar.

Siffra	Betydelse
5	Ingen risk för glasyrsprickor.
3	Ingen risk för glasyrsprickor vid snabba temperaturväxlingar, men självsprickor kan uppstå efter en tid.
1	Tål inte snabba temperaturväxlingar.

Andra siffran: maträtter

Hur godset tål kontakt med mat – framför allt sura livsmedel.

Siffra	Betydelse
5	Tål alla maträtter.
3	Tål inte långvarig kontakt med maträtter som innehåller sura ämnen.
1	Tål inte maträtter som innehåller sura ämnen.

Tredje siffran: disken

Hur godset och dekoren klarar diskning.

Siffra	Betydelse
5	Tål maskindisk i 75 °C.
3	Tål disk i 45 °C.
1	Risk för skador vid diskning.

Exempel: tallriken på bilden – VDN F555

Undersidan av en tallrik med stämpeln VDN F555, Gefle, tre kronor, Sweden och Maud

VDN F555 under en tallrik från Gefle, mönstret Maud.

Stämpeln på bilden kommer från ett av mina loppisfynd. Så här läser du den, rad för rad:

VDN – godset är testat och deklarerat av Varudeklarationsnämnden, alltså tillverkat ungefär mellan 1951 och 1973.
F – flintgods.
5 – ingen risk för glasyrsprickor.
5 – tål alla maträtter.
5 – tål maskindisk i 75 °C.
Gefle med tre kronor – tillverkat av Gefle Porslinsfabrik i Gävle, som var verksam 1913–1979 och tillverkade flintgods.
Sweden – tillverkningslandet, för export och för den svenska marknaden.
Maud – namnet på mönstret eller serien.

F555 förekommer ofta på flintgods från bland annat Gefle, och den betyder att servisen höll högsta klass på alla tre egenskaper.

Så använder du VDN-märkningen när du letar fynd

Datera snabbt. Ser du VDN under ett föremål vet du direkt att det är tillverkat under VDN-perioden, ungefär 1951–1973.
Komplettera din servis. Tillverkare, mönsternamn och VDN-kod tillsammans gör det mycket lättare att hitta rätt delar på loppis, auktioner och Blocket.
Välj rätt till vardags. Ett 555-gods tål mer än ett 333-gods. Vill du använda servisen varje dag är höga siffror en fördel.
Kvalitet är inte värde. VDN säger hur tåligt godset är, inte vad det är värt. Mönster, formgivare, efterfrågan och skick avgör priset.
Var rädd om guldkanter. Även om godset klarade maskindisk i testerna slits dekor och guld snabbare i dagens maskiner. Handdisk är skonsammast.

Källor och vidare läsning

Har du hittat en VDN-kod du inte får ihop? Visa den för mig på Instagram – jag tar gärna en titt.